Livet är för orättvist...

Efter en lyckad fredagskväll mådde jag inte jätte bra imorse när jag vaknade men jag stod ut, jag var bakis helt enkelt. Jag tyckte så synd om mig själv men åkte med gänget och käkade pizza, sedan hem och somnade som en stock i sängen. Telefonen ringde vid 16 tiden... det var min farmor!

Jag fick ett chockartat besked jag aldrig kunde drömma om, tårarna började rinna direkt!
Min fasters man Janne har plötsligt dött i levercancer. En månad efter beskedet så dog han oväntat, en vecka efter operationen som skulle få honom att överleva. Jag visste ingenting... Hur kan livet bara få vara så orättvist?!

Lördagskvällen har jag spenderat hemma!

/ A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0