Fredagsklubben!

Jag har fått ont i min käke igen... det gör faktiskt jätte ont numera.

Min mamma säger att jag pratar förmycket?! Visst pratar jag en hel del och det jobbet jag jobbar på är ett pratjobb! Jag pratar i nånstop nämligen... men jag tror inte de e därför jag har ont... eller jag vet att det inte är så!

Jag ska berätta för er...
För ca 2 år sedan så var jag med om en olycka i skolan. Det är inte alla skolor som spelar La cross på idrotten men de gjorde vi på Danderyds gymnasium. Om ni inte vet vad La cross är för något så är det som innebandy fast i luften med korgar istället på skafften och så spelar man med en stenhård boll.

En kille i min klass fångade bollen och skulle göra mål med hjälp utav ett överarmsskott och bollen flög ca 1 ½ meter rakt på min käke...

Akut in på Danderyds sjukhus med skallskador!

Jag förstod inte allvaret i skadan och envisades om att jag mådde bra men ont hade jag! Har nog aldrig haft så ont i hela mitt liv. Förstod inte hur jag kunde tro att jag mådde bra... men de va chocken. Först grät jag floder och sedan var jag lugn som aldrig förr.

När jag kom in till sjukhuset så var alla så himla snabba, ingen slöade! Jag kom in med skallskada... jag var väl nästan döende i deras ögon kändes det som. Ingen väntan här inte...

Kommer ihåg att pappa var på plats inom en snar framtid... en förälder tvekar inte en sekund att åka från jobbet när dottern är skallskadad på sjukhus. Då hade redan en första kontroll gjorts och min feber var uppe i 39 grader vilket tydde på fraktur. Jag kunde knappt öppna munnen, det blödde från munnen och örat...

När pappa kom låg jag i ett akutrum och bara kollade rakt upp i taket... jag tyckte de va dålig service på de där stället då jag varken fick mat, dryck, skön säng och framförallt inte smärtstillande. Hela huset lär ju varit fullt med sånt tyckte jag.

Eftersom jag var vid medvetandet så togs de lite lugnare med mig och jag fick vänta på rönken ett bra tag. Jag låg med pappas dator på magen och spelade kortspel... hmm kanske man inte får på sjukhus men ingen sa något.

Skallrönken var kul kommer jag ihåg, åka in i ett rör och de lät som ett flygplan. Men de va första gången jag förlorade medvetandet en längre stund... vaknade nere på akutavdelningen igen.

När jag vaknade kommer jag ihåg att jag var skit förbannad för jag var så hungrig eftersom jag inte hade hunnit äta lunch i skolan... återigen så fick ja fram de små orden... "dålig service"!

Svaren kom och ingen operation behövdes... tack och lov! Jag hade fått en spricka i käken som skulle läka utav sig själv... sedan hade jag en skada på minisken i käken!

Och det är minisken som fortfarande är skadad... därför jag har ont i min käke fortfarande!

Käkskadad for life!